sickgirrl

Jaha, då har man shoppat hela dagen. Det blev förstås inte så mycket idag. Ny tröja,nagellack,skrubbhandskar,en ring och ett halsband fick räcka.


Jag älskar att gå på stan. Speciellt nu efter att ha tjänat ihop lite pengar. Stan får mig att tänka på så mycket. Jag älskar att titta på folk som går förbi och att försöka tolka deras liv. Ibland kommer det kvinnor, i kavaj med mobilen och kaffemuggen tätt tryckta i handen, i hundranittio. Ibland kommer det en ensam kille med ryggsäck och halsduk som tittar sig omkring. Allt som oftast kommer det folk som går hand i hand. Det är då jag riktigt hajar till.
   Undrar om de vet vilken tur de har? Som har varandra. Undrar hur de träffades? Undrar om de är sådär härligt nykära? Vad är det egentligen som avgör vem som ska få uppleva kärleken?


Jag är sexton år och nio månader och har fortfarande inte fått uppleva känslan av besvarad kärlek. Visst har jag haft förhållanden när jag var betydligt yngre och visst har jag festat en del med killar, men jag har aldrig upplevt ett riktigt förhållande.


Jag vill inte påstå att jag är ful för det tycker jag inte. Jag är inte pinnsmal, å andra sidan måste alla vara det? Det sägs så ofta att det är insidan som räknas. Betyder det då att jag är förfärlig?

Jag är nöjd med mitt liv. Jag trivs. Jag undrar bara, kommer han någonsin att hitta mig?