Reaching out a helping hand
Äntligen så har folk börjat läsa min blogg lite mer. Innan hade jag mellan 2-4 som läste den regelbundet. Nu är jag banne mig uppe i knappt 10 stycken om dagen. Det känns jättebra! Väntar fortfarande spänt på kritik och önskemål om ämnen att skriva om.
Idag har varit en rätt lugn dag. Skolan var lugn och på jobbet var det också helt okej. Man får väldigt mycket tid att tänka när man sitter i kassan. För er som inte vet så extraarbetar jag på Coop Forum. Efter att ha jobbat där till och från i över ett år känner jag mig rätt hemma och säker i vad jag gör. Det betyder att jag kan scanna in varorna och säga alla artighetsfraser utan egentligen ta någon notis om kunden. Då och då kommer det dock intressanta kunder som väcker mig ur mitt dagdrömmeri. Dagens mest intressanta kund var nog den tyska tanten som pratade med sig själv.
Man märker rätt snabbt när något inte står helt rätt till med en person. Med mitt jobb lär du dig tolka, tyda och läsa av folk. Precis det jag älskar. Den här tanten jämrade sig rätt mycket när hon lade upp varorna på bandet och jag märkte tydligt att hon var stressad och inte alls road av det höga tempot i min kassa.
När hon kom fram till kassan forsatte hon jämra sig och började prata tyska. Hon ursäktade sig och sade "Ojdå, nu började jag prata mitt hemspråk." Själv såg jag min chans att få testa min tyska och sade därför (på tyska) "Jaha, du är från Tyskland. Ja min mormor är därifrån och jag har läst det i 5 år."
Efter att ha sett hur lite det krävdes för att tanten skulle lysa upp och le sitt största leende någonsin väntade jag bara på ett nytt tillfälle att säga något. Hon blev så glad! Hon berättade hur underbart det var att få höra sitt vackra modersmål och att hon skulle kunna leva på detta länge. Med två meningar hade jag förgyllt en gammal dams liv i flera dagar framöver. Hon berättade hur ledsen hon var för att hon antagligen aldrig skulle få se sitt hemland igen på grund utav att hon var gammal och sjuk. Den känslan av att ha hjälpt någon som är så gammal och sjuk är helt fantastisk.
Efter denna händelsen (och diverse dagdrömmar) var jag på så gott humör att jag satt och sjöng i kassan. Vissa tittade lite undrande på mig andra såg glada ut. Jag som alltid är så rädd för att göra bort mig kunde helt enkelt inte sluta.
Det var en bra dag idag, och vem vet? Imorgon kanske blir ännu bättre?
Idag har varit en rätt lugn dag. Skolan var lugn och på jobbet var det också helt okej. Man får väldigt mycket tid att tänka när man sitter i kassan. För er som inte vet så extraarbetar jag på Coop Forum. Efter att ha jobbat där till och från i över ett år känner jag mig rätt hemma och säker i vad jag gör. Det betyder att jag kan scanna in varorna och säga alla artighetsfraser utan egentligen ta någon notis om kunden. Då och då kommer det dock intressanta kunder som väcker mig ur mitt dagdrömmeri. Dagens mest intressanta kund var nog den tyska tanten som pratade med sig själv.
Man märker rätt snabbt när något inte står helt rätt till med en person. Med mitt jobb lär du dig tolka, tyda och läsa av folk. Precis det jag älskar. Den här tanten jämrade sig rätt mycket när hon lade upp varorna på bandet och jag märkte tydligt att hon var stressad och inte alls road av det höga tempot i min kassa.
När hon kom fram till kassan forsatte hon jämra sig och började prata tyska. Hon ursäktade sig och sade "Ojdå, nu började jag prata mitt hemspråk." Själv såg jag min chans att få testa min tyska och sade därför (på tyska) "Jaha, du är från Tyskland. Ja min mormor är därifrån och jag har läst det i 5 år."
Efter att ha sett hur lite det krävdes för att tanten skulle lysa upp och le sitt största leende någonsin väntade jag bara på ett nytt tillfälle att säga något. Hon blev så glad! Hon berättade hur underbart det var att få höra sitt vackra modersmål och att hon skulle kunna leva på detta länge. Med två meningar hade jag förgyllt en gammal dams liv i flera dagar framöver. Hon berättade hur ledsen hon var för att hon antagligen aldrig skulle få se sitt hemland igen på grund utav att hon var gammal och sjuk. Den känslan av att ha hjälpt någon som är så gammal och sjuk är helt fantastisk.
Efter denna händelsen (och diverse dagdrömmar) var jag på så gott humör att jag satt och sjöng i kassan. Vissa tittade lite undrande på mig andra såg glada ut. Jag som alltid är så rädd för att göra bort mig kunde helt enkelt inte sluta.
Det var en bra dag idag, och vem vet? Imorgon kanske blir ännu bättre?
Kommentarer
Postat av: Linda
Det är alltid trevligt att göra någon annan glad.. tyvärr händer det inte mig så ofta som jag skulle velat, hehe.
Om jag har förstått det rätt har du en liten förälskelse.. det kanske du kan skriva mer om? =)
Postat av: Ellen
Fan vad härligt! :D
Trackback