sickgirrl

Så kom den morgonen, morgonen efter kvällen då hon med smala ben trädde in i hans liv, och mitt. Jag brukar ha enkelt för att skriva när jag mår dåligt men med ett totalt krossat hjärta är för mycket. Jag hade kommit över honom, jag träffade andra och ändå när jag skulle få till det med en av killarna jag flörtade med igår så kunde jag bara se honom. Fan. Faaaan. Vad ska jag säga? Det finns ingenting jag kan göra förutom det jag borde ha gjort för länge sedan. Inse att det här är omöjligt och att jag förstör mitt liv. Jag träffade massor av underbara killar igår som mycket väl hade kunnat vara pojkvänsmaterial, och ändå... fan.
  Jag kände det på mig igår, på grund av det vågade jag inte gå ifrån gruppen med rädsla av vad jag skulle få se. Jag kände det på mig när jag somnade. Jag kände det på mig när jag vaknade, och nu. Nu, fick jag det bekräftat.
   Två killar finns i mitt huvud, båda två lika hopplösa. Varför kan jag inte vara som alla andra? Varför måset jag göra det så svårt för mig? Varför? Jag menar, andra kan ju inte ha det såhär, eller hur? Då hade hela världen varit singlar. Vad är det för fel på mitt huvud? Mitt hjärta? Varför kan jag inte få bestämma själv?
   Jag tror jag vet varför jag inte har ett förhållande. Jag får chanserna men jag tar dem inte. Och jag vet varför. Jag är rädd.