sickgirrl

Tänk att det blir så här så ofta. Fredag. Veckans höjdpunkt. Eller är det bara en inbillning? Är det verkligen det bästa? Jag menar, det finns inget värre än deprimerade fredagar då alla planer blev inställda och man pendlar mellan tv:n och datorn medan man dricker avslagen cola och tröstäter. Som idag. Värsta kvällen på länge. Hade så många planer inför ikväll. De ställdes in och nu sitter jag här igen full med tankar i huvet. De flesta rätt deprimerande faktiskt men jag vill inte att det här ska vara en deprimerande blogg. Jag vill att den ska få folk att känna igen sig och tänka efter. 

   Så varför förknippar man nu fredagar med veckans höjdpunkt. Naturligtvis på grund av att då ska man ju träffa kompisar, festa och vara upp hur länge som helst eftersom man har hela helgen framför sig.
  Problemet är att när man har så stora förhoppningar så blir det oftast fel, och man blir besviken och hela dagen är förstörd. 

   Är det bara jag som allt som oftast slutar hemma ändå på fredagar trots att jag förra veckan innerligt lovade mig själv att jag verkligen måste ta mig ut? Eller är det så att det kanske är så för fler? Alla kanske faktisk tinte är ute? Varför skulle jag vara sämre än någon annan?