Is this acceptable?
Hur mycket ska man egentligen behöva tåla? Hur illa ska man egentligen bli behandlad innan man inser att han är dålig för en? Är det här verkligen min lott i livet?
Gång på gång hör vi om tjejerna som faller för s.k. "bad boys" och blir illa behandlade. Gång på gång frågar vi oss "Vad ser de i de här killarna? Varför stannar de hos dem? Varför går de med på det?"
Utifrån min ringa erfarenhet är svaret ganska enkelt. Jag vet att jag inte får någon bättre. Jag har aldrig upplevt något annat. Det är såhär det är, det är detta eller inget.
Jag drunknar i tårar var gång jag ser en kärleksfilm. Jag älskar kärleksfilmer, de är enda anledningen till att jag fortfarande tror att det existerar något som kallas ovillkorlig kärlek och omtanke. Den värld jag fått uppleva innehåller bara egoism och girighet.
Jag är trött på det här nu. Jag önskar att jag kunde säga "Jag skiter i det här nu. Jag bryr mig inte om om ingen vill ha mig, jag vägrar bli behandlad såhär", men jag kan inte. Jag kan helt enkelt inte. Jag är sårad, men inte redo än.